Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons.

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik..

Dynamisk binär översättning är en teknik för att köra program kompilerade för en plattform på en annan inkompatibel plattform. Tekniken finns bland annat implementerad i många konsolemulatorer, men det finns även andra exempel där tekniken använts, t.ex. vid arkitekturskiften. Nära besläktade områden är dynamisk kompilering och dynamisk optimering. För att undersöka tekniken (dynamisk översättning) närmare implementerades den i en, redan färdig, interpretativ (switch-baserad) Chip-8 emulator.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen.

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin använder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig på en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lägga tyngdpunkten på själva upplevelsen av byggnaden snarare än den rent visuella aspekten av den.Jag söker även finna svar på hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhåller sig till de fenomenologiska tankegångarna..

PROBLEM: Finns det, trots vidden av situationer där förhandlingar kan uppkomma, raden av potentiella förhandlingssituationer och inblandade parter några gemensamma aspekter eller nämnare som alltid verkar finnas där när parterna upplever att en förhandling i kris är lyckad?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka beståndsdelar en lyckad förhandling i kris består av.METOD: Uppsatsens vetenskapliga ansats är i huvudsak fenomenologi.RESULTAT: Essensen i upplevelsen av en lyckad förhandling i kris utgörs av graden av förberedelse, att motparten känner ett förtroende för representanten, att representanten agerat sakligt i bemärkelse att denne stöder sig på fakta, samt att en hög grad av målkongruens mellan parterna uppnås..

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som är placerade i särskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom läser på högstadiet i en särskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingå i särskild undervisningsgrupp och därföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förståelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingå i en särskild undervisningsgrupp kännetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en särskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever både en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform.

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka vad barnen i en femteklass har för tankar och känslor om djur. Undersökningens metod och teori har sin grund i fenomenologi.Uppsatsens första del består av en teoretisk bakgrund, där befintlig forskning om djurs nytta inom vård, rehabilitering och skola presenteras. Forskningen visar bland annat att hundar kan hjälpa människor med svår sjukdom att må bättre, både mentalt och fysiskt. Det har också fastslagits att hundar kan påverka barn med inlärnings- eller koncentrationssvårigheter positivt i skolan. Forskning har också visat att barn som är vana vid djur tenderar att få högre resultat i empatitest.Bakgrunden ger även information om svensk skollagstiftning, och hur denna lagstiftning kan sägas ge stöd åt användandet av djur i det svenska skolsystemet.I uppsatsens andra del ges en förklaring till metoden som används i undersökningen.

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med våra ögon utan det vi upplever genom hela vår kropp..

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

För att få en förståelse kring hur en individs förhållande till mat ger sig i uttryck samt hur dess bakgrund och nutida händelser påverkar valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Undersökningen valdes att göra med betoning på upplevelser, därav valet av fenomenologi som ansats. Mat och ätande kan ses som problematiskt vilket medför att vår kvalitativa forskning syftar till att dels se till individernas unika berättelser och mångfalden av hur man uppfattar fenomenet och dels se till de gemensamma komponenter som utgör fenomenet utan att kritisera.Syftet var att undersöka och förstå det sociala fenomenet människans relation till mat genom livet. Syftet delades därefter upp i tre frågeställningar som sedan låg till grund för den semistrukturerade, öppna intervjuguide som utformades.Vår hypotes var att människor hela tiden förändrar sin verklighet och sina tankar kring mat. I resultatet såg vi att det var sociala faktorer som utvecklade och styrde individernas syn på fenomenet samt att stora händelser även kan förändra relationen till mat..

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vår förståelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med två förskollärare, där en arbetade på en vanlig förskoleavdelning, den andra på en resursavdelning. Vår teoretiska utgångspunkt var fenomenologi. Vår ansats var att fånga förskollärarnas livsvärld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar på två olika förskolor med olika förutsättningar. Resultatet visar exempel på hur två olika förskoleavdelningar använder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den fenomenologiska EPP-metoden.